Under 2010 kommer Förorenade byggnader att arrangera möten via telefon och netviewer. På mötena kommer nyheter inom branschen att presenteras (ca 15 minuter). Därefter blir det en temadiskussion under en timma. Anmäl dig till ann-kristin.karlsson@wspgroup.se om du vill vara med på något möte. Följande teman kommer att diskuteras:
25/2Riktvärden, gränsvärden, jämförvärden och bakgrundshalter i luft
Vilka riktvärden, gränsvärden och andra jämförvärden används vid hälsoriskbedömningar när luftprovtagning har genomförts? Vilka värden kan användas och vilka bör inte användas? Vilka bakgrundshalter finns i ”normal” kontors- och boendemiljö av t.ex. PAH, klorerade kolväten och andra ämnen? Vilka åtgärdsmål för inomhusluft är rimliga att använda vid sanering av förorenade byggnader?
4/5 Provtagningsstrategier för byggnadsmaterial(OBS! Nytt datum)
Vilka provtagningsstrategier används vid provtagning av byggnadsmaterial? Används de strategier som anges i rapporten ”Förorenade byggnader – provtagning och riskbedömning” (översiktlig provtagning, verifierande eller friklassande provtagning, fördjupad / klassificerad provtagning)? Vilka andra provtagningsstrategier finns? Vad är våra erfarenheter från olika strategier? Vad är viktigt att tänka på vid provtagning av byggnadsmaterial? Vilka ämnen kan avgå vid provtagning? Hur bör proverna delas upp innan analys? Hur bör bearbetning ske (krossning, malning m.m.)?
1/9 Återanvändning av byggnadsmaterial
När byggnader rivs kan vissa delar av byggnadsmaterialet återanvändas i t.ex. vägar, bullervallar m.m. Vilka krav bör myndigheter ställa på återanvändning? Vilka lagar och regler kan myndigheterna använda sig av för att ställa dessa krav? Varierar kraven i olika kommuner? Vilka rivningsmassor kan och vilka bör inte återanvändas? Hur bör undersökningar avseende lakbarhet, långsiktiga risker etc. utföras?
1/12 Åtgärdsmöjligheter
Vilka åtgärdsmöjligheter finns vid sanering och ombyggnation av förorenade byggnader? Vilka åtgärdstekniker finns och för vilka föroreningar och byggnadstyper fungerar dem? Vad är våra erfarenheter från t.ex. ventilerat golv, gastät bottenplatta, bilning, inkapsling m.m.? Hur säkerställer vi att förändringar i ventilationen är en långsiktig lösning? Vilka åtgärdsmöjligheter finns för att förändra ventilationen, skapa undertryck, övertryck och ventilera vissa delar i en byggnad som är förorenad?